Bojkotta angesten

Det finns saker som aldrig kommer forandras.. amerikaner kommer aldrig sluta vara patrioter, pappa kommer aldrig sluta driva med mamma, jag kommer aldrig sluta vara egoist, folk kommer aldrig sluta angra sina misstag. Det ar sa simpelt som det later. Idag har jag last bloggar som om jag inte hade ett liv. Jag har last kronikor och kolumner. Just nu kanns det faktist som jag har last 1 % av vad som ar mojligt att lasa pa natet. Sa ar inte fallet. Men i alla fall, vart jag an kommer skriver folk om angest. Sondags morgon hit, fylle angest dit. Dittan och dattan har gjorts fel, grodor har hoppat hur fel kaftar och det har hanglats med ying och knullats med yang. och ack sa illa det ar. och det ar sa synd om folk... shit pommesfirttes folket. kom igen va? ofta skriver dem inte riktigt vad som har hant. utan det ar bara 500 ord av angest. rent av. lite sneak peeks, men som sagt, resten far du filura ut sjalv. Visst, det kanske kanns battre efter de dar 350 orden av igentligen ingenting alls, och visst, jag behover inte lasa det, men jag gor det. och det gor mig irriterad. ibland kommer angesten enda fran Djursholm till min lilla hala i usa. I dont mind, really. missforsta mig inte. Jag kommer ihag pa den gamla glada tiden, da jag bodde i Stockan, gick i Sammis och de storsta problemet man hade var att inforskaffa tillrackligt mycke sprit till helgen. De aren var angesten hogtid. Den frodades och blomstrade. Ljuva tider. aja, det var tider av angest. Soop var the psykolog. och jag visste inte vad jag hade gjort utan henne. men sa hade jag den har kompisen, som jag inte tanker namnge, som fick angest bara for att hon hade vart lite pa pickalurven. Det behovde inte ha sagts eller gjorts nagot, det var bara angesten i sin renaste form utan anledning. Sa vajfoj e de pa detta viset (citat fran okand)? jag vet inte. jag ar ingen psykolog. jag far sallan daligt samvete for att jag har gjort nagot. Jag har mycket sallan angest over nagonting. sjalvklart kan aven det bli ett problem. men de flesta far angest, sa varfor kan vi inte alla, tillsammans, bojkotta hela angest delen? det ar ju sa onodigt igentligen. acceptera att du gjorde fel (eller inte gjorde fel..), sag att du aldrig ska gora det igen till dig sjalv (forsok att halla det loftet) och ga vidare. Alla gor misstag men ingenting blir battre av angest. Forgive and forget. texten ar inte personligt riktad. peace love and understanding, as we say.