dags att dra i spakarna

Då har det gått ett antal månader sen sist. Jag har inga som helst planer på att berätta allt som har hänt. Men håll i spakarna nu, jag tror nämligen att det är dags för mig att börja skriva igen. Jag är nog redo nu. jag tror lite att jag saknar det, eller så är det bara som sophie säger, att jag måste göra nått innan jag förtvinar av tristess. och när det ändå tänker regna i ett par veckor till framöver så måste jag ju sysselsätta mig med något.. Jag har kommmit i en ny patetisk period igen. den här handlar mest om att jag ligger hemma och stirrar upp i taket, är allmänt vidrig och tycker synd om mig själv. alla vänner i borta och dom som är hemma klickar bort mina samtal för att dom just förlorat Risk. (erhm.. anna..). Nej jag skrattar faktist innombords åt mig själv, så tragiskt är det. Efter vitsgarn gick allting mest käpprätt åt helvete, men det är liksom lugnt. Jag vet att när vädret blir fint och jag åter igen har pengar i plånkan så kommer allting bli bra. allting kommer alltid bli bra. bye